Mitt AMH-värde är uselt. Det ligger på 0,3 och borde ligga mellan 0,7 och 5. Blodprovet togs när vi träffade läkaren några dagar efter att vårt första IVF avbrutits. Barnmorskan sa att de skulle ringa efter två veckor och berätta resultatet och att vi inte skulle behöva vänta tills i maj om värdet var lågt. Ingen ringde under v. 10, 11, 12 och 13, därför tog jag mod till mig och ringde upp i måndags. Jag kände mig som en idiot som litat på att de skulle ringa upp, trodde att de verkligen ville hjälpa oss nu eftersom läkaren klantade till det förra gången och skrev ut för lite Gonal F.
Igår pratade jag med läkaren som gjorde vår utredning hösten 2009. Hon sa, precis som läkaren på Huddinge, att AMH-värdet inte är någon exakt vetenskap och att de fortfarande vet ganska lite om vad det innebär. Förhoppningsvis är det inte helt kört... Jag ringde till läkaren på Huddinge och bad om att få höja Menopurdosen från 300 till maxdos 450 eftersom det inte verkar finnas någon risk att jag blir överstimulerad. Konstigt att det är jag som patient som ska ta tag i det.
För ett par månader sedan hade jag aldrig ens hört talas om AMH, utan vi fick hela tiden höra att allt såg så bra ut. Nu börjar det gå in att våra chanser att lyckas med IVF inte är lika stora som många andras. En annan sak- nu är vi inte längre oförklarligt barnlösa utan det finns en förklaring- min äggstocksfunktion är för dålig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar