Nygift

Vi planerade inte länge egentligen. För mindre än två veckor sedan bestämde vi oss definitivt. Hindersprövningen var inskickad och datumet bokades, en tid som några andra just bokat av.

Frisör, incheckning på hotell, sminkning, fixning och påklädning, taxi till stadshuset av en snäll taxichaufför som gav mig en halstablett, foton på gården, väntan i tornet, in i ovala rummet. Och där vigseln:

Ni vill ingå äktenskap med varandra. Äktenskapet bygger på kärlek och tillit. Genom att ingå äktenskap lovar ni att respektera och stötta varandra. Som makar är ni två självständiga individer som kan hämta styrka ur er gemenskap. Eftersom ni har förklarat att ni vill ingå äktenskap med varandra, frågar jag: Vill du N.N. ta denna/denne N.N. till din hustru/man att älska henne/honom i nöd och lust?(Svar: Ja.)
Vill du N.N. ta denna/denne N.N. till din hustru/man att älska henne/honom i nöd och lust?
(Svar: Ja.)
(Paret kan växla ringar.)
Jag förklarar er nu för äkta makar.
När ni nu går ut i livet och åter till vardagen så minns den vilja till gemenskap, den kärlek till varandra och den aktning för varandra som ni känt i denna stund och som lett er hit. (Texten författad av Per Anders Fogelström.)

Vi sa ja båda två, på rätt ställen. Mannen sa det till och med två gånger. Vi fotograferades lite till, sedan åkte vi till vårt tjusiga hotellsvit för champagne och snittar. Middag på en suverän restaurang följt av tårta på hotellet. Släktingarna åkte hem och vi tog en promenad och ett dopp innan vår allra första bröllopsdag var över.