Kvällens bakgrundsfilm: Dirty Dancing. Filmen får mig att tänka på:
att jag kan replikerna...
hur vi recenserade den i gymnasiet och kom fram till att det var märkligt att en ung kvinnas frigörelse i filmer ofta går genom förhållandet till en man till skillnad från när det handlar om unga män. Vi jämförde då med Unga poeters sällskap där utvecklingen främst sker genom litteratur, en stark ledare och gemenskap med andra grabbar.
att jag tyckte att Jennifer Grey hade så fin, fluffig frisyr och snygga kläder och att Patrick Swayze var så snygg (om än lite för gammal).
att tiden går. Det är 25 år sedan filmen gjorde och det känns ju inte så. Alls.
att det är en övertydlig, ibland lite "cheesy" film, men att det ändå är så välgjord. Den fångar Babys karaktär och den sommar som förändrar henne på ett fint sätt.
Dirty Dancing är inte en film som jag kan se utan att tänka på allt det här, kanske för att jag såg den första gången som tonåring. Om den gjordes idag är det inte ens säkert att jag hade sett den och jag hade definitivt upplevt den på ett annorlunda sätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar