fredag 27 januari 2012

Så sprang en vecka förbi igen

Jobb och studier upptar all min vakna tid och det känns fortfarande helt okej. Jobb eller föreläsningar på dagarna, läsande eller grupparbete på kvällarna. Att läsa och skriva bloggar har definitivt hamnat i skymundan den senaste tiden. Kanske lika bra att ha fullt upp förresten, den studiefria söndagen blev ju en deppdag istället för en vilodag...

Idag frågade föreläsaren hela klassen vilka som hade barn. Frågan gick mig nästan förbi så jag hann inte registrera om det fanns några andra barnlösa i gruppen under handuppräckningen. Jag överlevde. När min kursare sa att jag kan vara glad att jag inte har barn nu när jag har så fullt upp kändes det okej. Han har ju rätt, jag fattar ju att det skulle vara omöjligt att jobba och plugga parallellt i kombination med att vara en aktiv förälder.

Om nu någon undrade var jag är... Inte för att jag gör mig några illusioner om horder av bloggföljare (sidvisningar är väl just det, korta visningar), men ändå.

8 kommentarer:

  1. Jag undrade lite. Och är glad att du klarade den där frågan. Som hade kunnat vara en riktig pärs...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Cecilia: I vanliga fall hatar jag när den dyker upp, speciellt i helgrupp. Men andra bryr sig säkert inte så mycket som jag inbillar mig... En av kursarna frågade om jag hade barn när vi åt lunch, då svarade jag bara "nej" lite surmulet. Kom på senare att jag förstås borde ha frågat tillbaka... Kände mig lite ohyfsad, det är ju egentligen en helt normal fråga.

      Radera
  2. Jag har räknat med att du pluggar och att du har ett fullt schema. Men jag läser hemskt gärna närhelst du skriver. :) kram!

    Vilken fråga att ställa förresten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kram tillbaka Hedda! Med tanke på vad jag läser så var frågan inte så konstig som det låter... Fast ändå lite otaktiskt att ställa den i helgrupp.

      Radera
  3. jo, jag har allt tänkt på att jag inte sett nåt inlägg på ett tag. Ibland behöver man bara vara och koppla bort allt med!

    Kram

    SvaraRadera
  4. Allting: Jo, det är ju så. Vi har alla fler identiteter än den skrivande barnlösa...

    SvaraRadera
  5. Jag följer dig troget! Inläggen blir extra värdefulla då de dyker upp lite då och då. En positiv överraskning. Kram och lycka till! /Bella

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så roligt! (att du följer mig, alltså). För att inte säga alldeles fantastiskt :-) Lycka till du med, Bella!

      Radera