Längst in i vår klädkammare hänger min balklänning. Den är mörkt röd med halterneckskärning. Jag fick den uppsydd för fjorton år sedan och jag har använt den en enda gång. Ja, för jag går inte på bal särskilt ofta. Den gång som klänningen fick följa med på festligheter var nog såväl första som sista gången.
Varje år när jag ser på Nobelfesten tänker jag på den där balen. Eller egentligen tänker jag mest på klänningen, klänningen som jag bara använt en gång. Balen var inte särskilt märkvärdig. Pojkvännen fick ont i magen och blev kinkig och det var väldigt kallt när vi åt middag. Nu på sistone har jag tänkt på den där balen ett par gånger till, i väntrum. Den ena gången i väntrummet hos landstingets fertilitetsklinik och den andra gången i en privat IVF-kliniks väntrum. En kille som gick på balen med en av mina kompisar verkar harva runt i samma IVF-sväng tillsammans med sin tjej/fästmö/fru som vi gjorde. Jag vet inte om han kände igen mig, men jag tittade bort och hälsade inte. Dels för att jag är blyg, men också för att jag inte vet vad jag inte vet vad jag skulle ha sagt i så fall.
December är fyllt av minnen och tillbakablickar. Varje datum är en påminnelse om vad som hänt på samma datum tidigare år. För mig ser det ut att ha blivit ett tema för de senaste inläggen...
jag tänker också mycket i tillbakatid, jämför innevarande år med de år som varit tidigare. december inbjuder dessvärre till det, som årets "sista" månad, inför det "nya" året etc. lite lätt fånigt egentligen, med tanke på att det till stor del "bara" handlar om att vi har en viss tideräkning/kalender!
SvaraRaderajag har en balklänning som ALDRIG har använts. ev. tänkte jag ha den på julafton. din låter ju som en riktig juldröm så varför inte göra detsamma? ;)
Usch och fy en katt bland hermelinerna har tagit sig in i blogg världen och med det har jag bestämt mig för att lösenords skydda min blogg. Vill du fortsätta läsa så maila.
SvaraRaderaminvag@hotmail.se
Kram Finurlan
Känner igen det att blicka tillbaka på de senaste åren, att vissa datum kommer man ihåg. För mig är det direkt relaterat till min sjukdom och misslyckandena på barnförsökarfronten. Jag har inte alls den känslan för åren före 2008.
SvaraRaderaDu får fixa en ny härlig klänning för den förhoppningsvis fina framtid som väntar. Kram!
Tack för kommentarerna!
SvaraRaderaVet ni, det är ofta helt okej att titta tillbaka. För mig är december också en födelsedagsmånad, inte bara för mig utan för min man, min syster och två av mina vänner. Klänningen hänger där den hänger och jag saknar inte balarna som inte blir av. För vad är väl en bal på slottet...
En tråkig sak med december är dock att vi för bara ett år sedan pratade med läkarna inför vårt första IVF-försök efter att ha väntat väldigt länge. För att hålla tankarna på det borta skriver jag om annat istället för den smärtan, att det inte blev något av allt hopp och alla drömmar, pockar på under ytan om jag funderar för mycket på det.