Om min pappa

På Ikea med min pappa några dagar före jul. Vi fikar; varsin räkmacka, te och blaskig läsk. I närheten sitter en mamma med sitt barn. Pappa ler och säger hej till den lilla. Sedan börjar han prata om grannbarnen hemma i staden där jag växte upp, barnen som var adopterade från Sydamerika. Han berättar att föräldrarna fick kritik när de skickade foton där barnen var barfota till deras ursprungsländer. Det såg fattigt ut, Sverige skulle ju vara ett rikt land? Han har förstått hur det ligger till för oss och jag uppskattar att han pratar om det. 

Min pappa fyller snart 75 år. Han har varit änkling i 22 år och har förutom sin fru överlevt föräldrar, tre syskon, svärföräldrar, vänner och grannar. 75 år är ingen ålder egentligen, många blir ju betydligt äldre än så, men för varje gång vi ses märker jag att han åldras mer och mer. Förutom kroppen som krånglar; höfter, knän och rinnande ögon, så ser vi det på många andra sätt. Minnet sviker, han som tidigare hittat överallt tappar nu bort sig på de kortaste sträckor, glömmer var han lägger saker och blandar ihop datum. Pappa berättar samma skämt om och om igen och pratar mycket om hur det var när han var liten, mycket mer än han någonsin har gjort förut. Det han berättar är intressant förstås, när jag var barn förstod jag inte hur annorlunda hans uppväxt på landet varit jämfört med min. Utedass, sju syskon, halmbolster och årliga julbad.

Pappa har alltid ställt upp för oss. Jag ringde mitt i natten när min före detta gjorde slut och när jag kom hem efter att ha varit au pair i England åkte han mer än hundra mil tur och retur för att hämta mig på Arlanda. Bland annat. För min syster har han gjort ännu mer. "En man kan styra ett kungarike men inte uppfostra två tonårsdöttrar" sa han ofta förr. Jag tror att han varit en mycket bättre pappa än han själv tror och definitivt en bättre förälder än om han skulle ha varit regent... För att vara född på 30-talet är han nog förhållandevis jämlik också. Visserligen höll han sig i stort sett till samma maträtter, men mat fick vi och det var lika städat som hos andra. Det låter självklart, men många med jämnåriga fäder har berättat att deras pappor är helt handfallna när inte mammorna servar, lagar mat och städar.

Nu önskar jag att all glömska och förvirring ska vara som bortblåst nästa gång vi ses och att han kommer att få uppleva den dag (eller om) jag blir förälder.

Solnedgång över Stockholm, sedd från Skansens julmarknad i december 2011.