"Livet är inte de dagar som gått utan de dagar man minns". Den reklamen har vi hört till leda. Stämmer det? Om livet vore fotografier skulle vi inte göra annat än semestra, fira jul, nyår och midsommar och kanske fylla år ibland. 2011 har varit ett jobbigt år på många sätt. Det jag minns bäst har nog (tyvärr) varit alla turer kring våra försök att utöka familjen, men det är inte direkt det jag dokumenterat med kameran... Här kommer lite dystra minnen blandat med betydligt muntrare bilder. Jag startar med årets första kvartal.
Januari
Januari
Det var rekordkallt och isen låg tjock. Den nittonde januari började jag spraya med Suprecur. Äntligen!
 |
| På julafton i år kände jag på vattnet på samma ställe. Svårt att tro! |
Februari
Fortfarande svinkallt i hela Sverige. Jag börjar med sprutor, Gonal-f. Tar den tredje sprutan inne i ett badrum på en fest, den fjärde tar jag inte alls eftersom receptet inte räckte... Snopet. IVF-försök nr. 1 slutar i katastrof, tårar och tandagnisslan.
 |
| En utflykt till idylliska Trosa i februari. |
Mars
Den första mars tas mitt AMH-värde som visar sig vara uruselt (men det får jag inte veta förrän i början av april). Det är i princip ett infertilitetsbesked, men barnmorskan tycker att jag ska vara tacksam över att få veta varför vi inte blivit gravida. Vi börjar vänta på nästa försök medan tiden står stilla... Det blir vår även det här året, men jag minns inte om vitsipporna verkligen kom redan i mars efter den långa kalla vintern... Minns du? |
| En bild från mappen "naturbilder", antagligen tagen med mobilen... Jag älskar vitsippor. |
Vilka fina bilder! Förstår att det är sorgsna känslor i tillbakablickarna. Hopp som förvandlats till besvikelse och sorg.
SvaraRaderaDu inspirerar mig dock till att skriva något liknande på min blogg!