Det här med vuxenpoäng...

När jag var runt 30 började folk prata om "vuxenpoäng". Det fanns "skojiga" tester där man fick poäng för ICA-kort, dubbelsäng, pensionssparande och förlovning. Det var oklart om det var bra eller dåligt att få höga poäng, för ingen vill ju vara vuxen, samtidigt som vi inget hellre vill. Vuxenpoängen ledde raka spåret mot barn, bil och radhus. Inte särskilt spännande, men något som tycktes oundvikligt i ett "vanligt" liv. Vi oroade oss ibland för att vara vuxna, verka vuxna och ha ett trist vuxet liv.

Så begränsande ordet "vuxen" tedde sig. Det fanns liksom bara en definition av ordet och det tycktes vara synonymt med "medelsvensson". Så märkligt. För om man inte är vuxen vid 28 års ålder eller så, vad är man då? Barn? Knappast tonåring heller, för det ordet är ju så fiffigt konstruerat att tonåren definitionsmässigt tar slut den dag vi fyller 20. Konstigt att ordet vuxen, som egentligen bara betyder att människan är mitt emellan barndom och ålderdom kom att bli laddat med så mycket annat.

Medan jag funderade över hur vuxen jag egentligen var (kanske inte ofta, men visst förekom det) slutade jag att vara fertil. På sätt och vis befann jag mig i slutet av "vuxenheten", medan jag ville tro att jag var i dess början.

Här är Wikipedias definition: Begreppet vuxen innebär att en person är gammal nog att klara sig utan stöd från föräldrar eller andra vårdnadshavare. I västerländska samhällen brukar denna ålder anses vara uppnådd vid 18-21 års ålder^{[källa behövs]}, vilket också brukar kallas myndighetsålder. I vissa kulturer går gränsen vid yngre år, och är i vissa fall synonym med termen könsmogen.

Att vara vuxen är inte ett dugg begränsande. En vuxen (alltså en myndig) person kan ta hand om sig själv, fattar egna beslut och har betydligt större frihet än ett barn eller en gammal människa. Värt att tänka på när folk himlar med ögonen av att höra ordet "vuxen"...

Det här kan vara ett storstadsfenomen. Det kan också vara så att det pratades mycket mer om "vuxenpoäng" och liknande för åtta-tio år sedan. Jag vet inte säkert, men jag vet helt säkert att jag skulle kräkas om någon tryckte upp en sådan "test" i ansiktet på mig nu. En 38-åring, barnlös eller ej, behöver inte göra ett endaste test för vara övertygad om att vara vuxen.